| Manillahampa, manilla eller abaca utgöres av bastfibrerna i bladslidorna hos en bananart, Musa textilis, fig. 1, som är inhemsk på Filippinerna, varifrån den framställda hampan exporteras. Beredningen är mycket enkel och sker fortfarande i stor utsträckning för hand. Bladen skördas, då växten är tre år gammal och bladstjälkarna slitas upp i smala remsor, 2—3 cm breda och ca 1/2 cm tjocka. Dessa dragas under slöa tvärställda knivar, vilande mot träblock. Här igenom avskrapas stjälkens lösa, saftiga delar, och fibrerna bli rena, varpå de torkas och äro färdiga för packning och export. Denna sker i huvudsak från Manilla, som givit hampan dess över hela världen kända namn. | **Manillahampa**, manilla eller abaca utgöres av bastfibrerna i bladslidorna hos en bananart, Musa textilis, fig. 1, som är inhemsk på Filippinerna, varifrån den framställda hampan exporteras. Beredningen är mycket enkel och sker fortfarande i stor utsträckning för hand. Bladen skördas, då växten är tre år gammal och bladstjälkarna slitas upp i smala remsor, 2—3 cm breda och ca 1/2 cm tjocka. Dessa dragas under slöa tvärställda knivar, vilande mot träblock. Här igenom avskrapas stjälkens lösa, saftiga delar, och fibrerna bli rena, varpå de torkas och äro färdiga för packning och export. Denna sker i huvudsak från Manilla, som givit hampan dess över hela världen kända namn. |
| Fibrerna från andra bananarter användas även till tågvirke, och plantan, Musa textjlis har importerats till Sundaöarna, Indien och Västindien, men ingenstädes har man lyckats framställa manilla av lika hög kvalitet som den ursprungliga från Filippinerna. | Fibrerna från andra bananarter användas även till tågvirke, och plantan, Musa textjlis har importerats till Sundaöarna, Indien och Västindien, men ingenstädes har man lyckats framställa manilla av lika hög kvalitet som den ursprungliga från Filippinerna. |
