ordbok:metaller:brons
Differences
This shows you the differences between two versions of the page.
| Both sides previous revision Previous revision | |||
|
ordbok:metaller:brons [2023/04/06 09:30] ludvig |
ordbok:metaller:brons [2023/04/06 09:30] (current) ludvig |
||
|---|---|---|---|
| Line 19: | Line 19: | ||
| ===== Nordisk Familjebok - Fjärde upplagan - 1951 ===== | ===== Nordisk Familjebok - Fjärde upplagan - 1951 ===== | ||
| - | **Brons**, legering, som huvudsaki. innehåller koppar och tenn. En del bronser hålla dessutom mindre mängder andra metaller, särsk. zink och bly men även antimon, arsenik etc. De olika beståndsdelarnas relativa mängder växla för olika ändamål inom vida gränser. B. är hårdare än koppar och användes därför i forntiden till svärd, yxor, andra arbetsverktyg och dyl., innan järnet ännu var känt. B. är dessutom mera lättsmält och fyller vid gjutning formarna väl, varför den tidigt började brukas till bl. a. konstföremål. Legeringens hårdhet och hållfasthet ökas med tennhalten till ett visst maximum, varefter hållfastheten åter avtager på grund av inträdande sprödhet. Tennhalten bör därför i regel icke överskrida 35% men är vanl. betydligt lägre. Då med hög tennhalt även följer mindre smid-barhet äro de b., som hålla under 6%, lämpligast för prägling, kallpressning och dylik bearbetning. — Av de viktigaste för olika ändamål numera tillverkade b. håller klockbrons omkr. 78 % koppar och 22 % tenn, spegelbrons omkr. 70 % koppar och 30 % tenn, b. för gjutning av statyer och andra konstföremål 80—90 % koppar och 3—8% tenn. I sistnämnda art ingår även intill 10% zink. Den förr för gjutning av kanoner använda b. höll vanl. omkr. 90 % koppar och 10 % tenn. Inom maskintekniken förekomma bronser, som utom koppar och tenn hålla zink, stundom även bly. I instrumentfabrikation och maskinteknik nyttjas särskilda bronsarter, kallade aluminiumbrons, | + | **Brons**, legering, som huvudsakl. innehåller koppar och tenn. En del bronser hålla dessutom mindre mängder andra metaller, särsk. zink och bly men även antimon, arsenik etc. De olika beståndsdelarnas relativa mängder växla för olika ändamål inom vida gränser. B. är hårdare än koppar och användes därför i forntiden till svärd, yxor, andra arbetsverktyg och dyl., innan järnet ännu var känt. B. är dessutom mera lättsmält och fyller vid gjutning formarna väl, varför den tidigt började brukas till bl. a. konstföremål. Legeringens hårdhet och hållfasthet ökas med tennhalten till ett visst maximum, varefter hållfastheten åter avtager på grund av inträdande sprödhet. Tennhalten bör därför i regel icke överskrida 35% men är vanl. betydligt lägre. Då med hög tennhalt även följer mindre smid-barhet äro de b., som hålla under 6%, lämpligast för prägling, kallpressning och dylik bearbetning. — Av de viktigaste för olika ändamål numera tillverkade b. håller klockbrons omkr. 78 % koppar och 22 % tenn, spegelbrons omkr. 70 % koppar och 30 % tenn, b. för gjutning av statyer och andra konstföremål 80—90 % koppar och 3—8% tenn. I sistnämnda art ingår även intill 10% zink. Den förr för gjutning av kanoner använda b. höll vanl. omkr. 90 % koppar och 10 % tenn. Inom maskintekniken förekomma bronser, som utom koppar och tenn hålla zink, stundom även bly. I instrumentfabrikation och maskinteknik nyttjas särskilda bronsarter, kallade aluminiumbrons, |
| ===== Alloy wiki ===== | ===== Alloy wiki ===== | ||
ordbok/metaller/brons.1680766205.txt.gz · Last modified: 2023/04/06 09:30 by ludvig
