Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:skonare [2023/05/10 10:31]
ludvig
+++ ordbok:skonare [2023/05/10 10:36] (current)
ludvig
@@ Line 7: / Line 7: @@
 {{:ordbok:skonare-no.png?400x288}}
+===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 =====
+**Skonare**, skonert, den vanliga skonert typen är ett tvåmastat fartyg med höga undermaster, som benämnas fock- och stormast. Märssegelskonare är en dylik med ett större antal råsegel på fockmasten samt snedsegel på stormasten; toppsegelskonare, tvåmastat fartyg med råsegel på fockmasten samt snedsegel på stormasten, snedsegelskonare eller slättoppad med två eller flera master och inga rår. I forna tider hade man skonertbriggar och brigantiner samt hermafroditer, som voro ett mellanting mellan brigg och skonert. De senare hade vanligtvis märs på fören. Mellan masterna föras snedsegel, antingen som gaffelsegel eller stagsegel. Seglen på fören kallas fock eller, om det är ett gaffelsegel, gaffelfock, märssegel (enkelt, eller om två, undre och övre), bramsegel och röjel, samt på en del fartyg lös bredfock, som hissas vid god vind. På storen kallas seglen storsegel och gaffeltoppsegel.
+**Skonertskepp**, tremastat fartyg med rår på fockmasten samt gaffelsegel på stor- och mesantoppen
 ===== Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 =====
@@ Line 18: / Line 23: @@
 Å slätskonerten l. slättoppade skonerten (fig. 2, t. v.) saknas rår å fockmasten. Små slätskonertar ha ofta masterna i ett stycke. - Skonerten är det minsta fartyg, som i allmänhet används till längre sjöresor.
+**Skonertbark** l. Barkskonare, sjöv., ett tremastadt segelfartyg, hvars master äro i två delar. Råsegel, dock ej undersegel, föras å fock- och stormasterna, gaffelsegel å alla masterna. Jfr Barkskepp och Skonertskepp.
+**Skonertbrigg**, sjöv., ett numera sällan förekommande mellanting mellan skonert och brigg. Dess fockmast är lika med en toppsegelsskonerts (se Skonert); på stormasten, som i likhet med skonertens är i två delar utan mars, föras ett par lätta råsegel samt gaffelsegel. - Benämningen skonertbrigg används äfven stundom om brigantin (se d. o.). Jfr Hermafroditbrigg.
+**Skonertsegel**, sjöv., i Sverige stundom förekommande namn på en skonerts storsegel, då däremot i Norge och Danmark därmed menas en skonerts gaffelfock.
+**Skonertskepp** l Tre-(Fyr-, Fem-)mastad skonert, sjöv., ett segelfartyg med tre till fem master, fockmasten i tre delar, försedd med mars och rår (fullriggad), de öfriga masterna i två delar utan mars och rår samt förande endast gaffel- och gaffeltoppsegel. Om äfven fockmasten är i två delar och blott för två lätta råsegel jämte stagsegel och gaffelfock, benämnes fartyget toppsegelsskonertskepp och, om fockmasten alldeles saknar rår, slätskonertskepp l. slättoppadt skonertskepp l. tre-(fyr-, fem-)mastad slätskonert. En tremastad slätskonert benämnes i dagligt tal ofta hundraelfva. Slätskonertskepp kunna ha ända till sju master, alla försedda med gaffel- och gaffeltoppsegel, fockmasten dessutom med stagsegel; sådana fartyg kryssa utmärkt, men äro mindre framstående seglare med akterlig vind. Jfr Skonert och Skonertbark.

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools