Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:vant [2023/03/17 12:48]
ludvig created
+++ ordbok:vant [2026/02/25 13:46] (current)
ludvig
@@ Line 1: / Line 1: @@
 ====== Vant ======
+===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 =====
+**Want** äro flere på hwardera sidan om master och stänger som hålla dem sidowarts och akterut, hwilka ansättas medelst taljerepen som gå igenom dodkopparne på ändan af wanten och puttingsjungfrurne wid rustet eller märßeranden. Stormasten och fockemasten har underwant, stangewant och bramwant, men mesans masten har underwant och stängewant.
 ===== Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 =====
@@ Line 11: / Line 12: @@
 **Vant**, tåg eller stållinor som stötta en mast sidovägen, och som äro förenade medelst vevlingar av lina eller trä och bilda repstegar för manskapet, att äntra till väders på. Varje särskilt vant kallas ett spant och två spant bilda ett vantpar, som medelst vantögat är krängt över masttoppen. Undervanten leda ett stycke nedanför toppen av en undermast till röstjärnen i fartygssidan, med vilka de äro förenade medelst ett slags block, som kallas jungfrur och taljerep. På ångfartyg, ja även på moderna segelfartyg, ser man numera ofta i stället för taljerep, att vanten äro fästade till skeppssidan medelst sträckskruvar. På järnfartyg kunna de försvara sin platsmen på segelfartyg, där man gärna vill hava allting böjligt och smidigt, torde ej ombytet vara så lyckligt. Stängvanten eller den del av stående riggen, som stöttar den närmast över undermasten stående stången sidovägen, äro fast i puttingsjärnen. Dessa uppbära ytterkanten av märs eller salning. Bramvanten hava samma upgift rörande bramstången.
+===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ====
+**Vant.** Fockvant, storvant, mesanvant etc. benämnes den rigg, som stagar undermasterna akter över och åt sidorna. De äro vanligen tillverkade parvis med ett bäntslat öga i bukten av varje par, som kränges över masttoppen. På stålmaster äro vanten i regel schaklade i ögonbultar vid hummern. Vantens nedre ändar äro bända kring jungfrur eller kouser. De ansättas med taljerep eller vantskruvar, fig. 37. Stängvanten staga märsstängerna åt sidorna. De gå från stångtoppen vid bramsalning till märsranden, där de förenas med puttingsvanten. Bramvanten gå från bramhummern till bramsalningshornen, varest de ansättas till puttingsvant. Samtliga vant äro för äntringens underlättande försedda med vevlingar. Undervanten äro vanligen vevlade med träribbor, lattror.
+{{:ordbok:his-vantskruv.png?100|}}

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools